Jönköping kryllar av härliga, trevliga och hjälpsamma människor. Det vill vi på Jmini uppmärksamma genom vår artikelserie Jönköpings trevligaste. Först ut är Susanne ”Sussie” Andersson, 51, som jobbar som biträdande butiksbiträde på Myrorna.
– Det är verkligen jätteroligt. Men man blir lite förvånad, för mig är det en sådan självklarhet att man är snäll, säger Andersson.
Susanne Andersson beskriver sig själv som en energisk, vidsynt och hjälpsam person. Hon är född i Jönköping med har även bott i Göteborg, i Stockholm och utomlands. För elva år sedan flyttade hon tillbaka till Jönköping och började arbeta på Myrorna.
– Jag har alltid brunnit för att hjälpa utsatta människor i samhället, berättar Susanne Andersson.
Hon beskriver Myrorna som en unik arbetsplats där man på plats kan göra förändringar. I dag har Myrorna 34 butiker i landet som stödjer Frälsningsarméns sociala arbete.
– Vi jobbar med allt från personer med psykisk ohälsa, till samhällstjänst, fotbojor,utbrända människor och ensamkommande flyktingbarn. Vi handleder och vägleder mycket. Här kommer människan alltid före arbetet med det materiella, säger Andersson och fortsätter:
– Det coolaste med mitt jobb är när en människa som kanske inte har varit ute på fyra år kommer hit och man får möjligheten att följa utvecklingen hos den personen. Från att han eller hon kanske först står på lagret och inte vill ha någon personkontakt till att se den personen stå och le ute i butiken och prata med andra människor.
Andersson berättar att hon alltid strävar efter att bemöta personer så som de vill bli bemötta.
– Alla människor är unika. Man brukar säga att man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv, men det är ju inte säkert att den människan vill bli behandlad på det sättet. Jag möter alltid människor med ett leende och respekt.
Var kommer ditt engagemang ifrån?
– Jag har sett så mycket när jag har varit ute och rest. Folk som lever i misär. Hemlösheten har ökat i Sverige något otroligt, jag blir mörkrädd när jag tänker på det. Man kan inte hjälpa alla men man kan försöka hjälpa någon och göra jorden till en lite mjukare plats att landa på. Det är ju väldigt kantigt och spretigt för de här människorna. Det ger mig jättemycket att hjälpa en annan människa.
Tycker du att Jönköpingsborna är trevliga överlag?
– Nej, det tycker jag tyvärr inte. När jag själv är ute i andra butiker så är det nästan ingen som hälsar. Ser man inte ut som alla andra så är man lustig.
Varför tror du att det är så?
– Jag tror att det handlar om rädsla. Men tänk vad trevligt det hade varit om alla kunde hälsa på varandra.
Vem tycker du är Jönköpings trevligaste?
– De som arbetar med hemlösa och möter dem i det verkliga livet. De är ganska många, så det är svårt att peka ut en. Men det finns en kvinna som heter Ulla, som har hjälpte jättemånga. Men hon har tyvärr precis slutat.